Fondens verksamhet

Redan under hösten 1938 samlades de tre mottagarna, HushållningsSällskapen, till gemensamma överläggningar om förvaltningen. Efter en del inledande juridiska frågor kunde det överföras sammanlagt ca 3,5 milj kr till de tre fonderna. Man var överrens om att förvalta kapitalet gemensamt och det gjordes av Göteborgs Bank. Av de 3,5 milj kr var ca 2 milj kr aktier, nästa 1 milj kr tax värden för fastigheter och resterande värde var räntebärande värdepapper. Fastigheterna såldes under 40-talet utom jordbruksfastigheten Ellesbo på Hisingen utanför Göteborg. Den såldes först 1991. Det gemensamma kapitalet förvaltas numera av SEB Enskilda Banken i Göteborg.

Avkastningen från den gemensamma förvaltningen utdelas till de tre självständiga stiftelserna i Örebro, Halland och Göteborg och Bohuslän. Där har respektive styrelse att besluta om medlens användning enligt donatorns testamente, dvs räntefria lån till lantbrukare samt anslag till forskning och studier. Enligt stadgarna är landshövdingen ordförande och HushållningsSällskapets direktör dess sekreterare. Skogs och Lantbruksakademien utser två ledamöter i de tre styrelserna och HushållningsSällskapet utser två ledamöter i resp styrelse.



Första utlåning skedde 1940 då 40 lantbrukare tillsammans fick låna ca 55.000 kr. Ändamålet var främst täckdikning och vattenledningar. 2001 fick nästan 100 lantbrukare låna ca 22 milj kr. Fastighetsförvärv och byggnadsinvesteringar var främsta ändamålen.



Fondens kapital har under åren ökat väsentligt från de ursprungliga ca 3,5 milj kr till 2001 ca 400 milj kr. 2000 förvaltas värdepapper gemensamt till ett värde av ca 200 milj kr och sammanlagt finns det utestående lån på ca 200 milj kr. Av figuren framgår att värdetillväxten ökade under 70-talet och accelererade under 80-talet. De utlånade medlen ökade dock inte i motsvarande grad. Fr o m 1988 ändrade styrelsen utdelningsreglerna vilket ökade utlåningen och, som framgår av figuren, förändrade fördelningen av den sammanlagda förmögenheten.



I figurerna visas förmögenhetens fördelning på värdepapper, fastigheter och utestående lån. Noterbart är att 2001 utgör utestående lån hälften av fondens samlade förmögenhet medan den andelen 1985 var mindre än 1/10.

2001 har sammanlagt nästan 1.800 lantbrukare lån i C R Prytz fond. Under fondens verksamhetstid har det beviljats 4.440 lån på totalt 265 milj kr eller uttryckt per län, ca 90 milj kr till nästan 1.500 lantbrukare.

Därutöver har betydande satsningar gjorts på forskning och utveckling inom framförallt lantbrukets område som sammantaget haft ett stort inflytande på utvecklingen i de olika länen. Exempel är bl a den regionala fältförsöksverksamheten i respektive län, forskning om ekologisk växtodling och mjölkproduktion i Bohuslän, metoder att motverka utlakning på sandjordar i Halland samt utvecklingen av ny odlingsmetodik för långsiktigt uthålliga baljväxtvallar i Örebro.

Sammantaget har C R Prytz fond etablerat sig som en värdefull resurs för utvecklingen av jordbruket i respektive län. Genom donatorns framsynta uppläggning att låna ut avkastningen kommer det mesta tillbaka och kan lånas ut igen. Därigenom kan fonden tillsammans med en god förvaltning och satsningen på forskning och utveckling i långa tider framöver vara till gagn för en levande landsbygd med ett aktivt lantbruk.


Ansökningar
Angående ansökningsförfarande och lånevillkor hänvisas till sidorna om fonden inom respektive län. För ytterligare information till HushållningsSällskapet i respektive län;
Göteborg och Bohuslän
Vänersborg
0521-72 55 13		 Örebro
Örebro
019-6032720		 Halland
Lilla Böslid
035-465 00